söndag 26 september 2010

Gula blad och frost!

Vad händer på hösten? Löven trillar av, det blir kallt att sitta i bilen och så regnar det mest varje dag. Fast idag har det varit en fin höstdag. Och efter att det slutat regna igår så plockade vi in dom sista äpplena. Jag hjälpte till på mitt vis :-)
 Det är inte utan att jag saknar Ville, det är lite för lite hundbus här hemma. Jag får inte ens upp dörrarna själv :-( Jag fattar inte hur det går till, tips mottages tacksamt.
Om en ca en vecka ska jag visst bli pappa. Undrar hur det går med pappa dagar? Hade jag bara fått chansen tror jag att jag skulle kunna göra någon nytta. Husse och matte är däremot övertygade om att Ada och dom andra tjejerna fixar det där med valpar utan min inblandning. Det finns fina bilder på Ada här.

Bilden är från förra helgen när jag hjälpte matte med blommorna.
I övrigt har det varit en skräpvecka jag har varit småsjuk ända tills i fredags och då sprang jag in i en pinne och fick ett sår på ögat. Nu är det är bara att ta nya tag, hoppas på att husse hittar på något roligt i veckan. Varför inte ett litet viltspår eller en riktigt lång promenad i kullaskogen. Nästa måndag kommer Frida hem, undrar om hon minns hur kallt det kan vara i Umeå i Oktober? Hu

lördag 11 september 2010

Bad, pinnar och utställning.

Nu har det gått ett bra tag sedan jag skrev i bloggen. Husse har haft fullt upp. Han har hjälpt till att inviga botniabanan. Matte och jag var och tittade på. Men det enda vi såg var hemvärnets musikkår. Och dom kom liksom inte ända fram till tåget. Och inga band klippte dom heller. Det gjorde någon som hette Kungen. Men när han kom hade vi redan gått hem. 

Nu ska jag berätta om något mycket viktigare, dagens besök på Örnsköldsviks Brukshundsklubb. Vilket trevligt ställe. Först så satt vi utanför plastbanden i några timmar, det är det man ser på bilderna. Sen ropade en trevlig kvinna upp nummer 53, och då fick matte och jag gå innanför plastbanden. Där fick jag träffa en som hette domaren. Henne fick jag hälsa på. Sen fick jag  godis tills jag viftade på svansen. Efter det sprang matte och jag runt innanför plastbanden en stund, först runt, runt och så fram och tillbaka. Det var det roligaste!   Och som avslutning tittade  hon domaren på mig och sa att jag var fin. Det vet jag redan sa matte! Både matte och jag tyckte att domaren var snäll. 
Efter utställningen åkte vi in till Örnsköldsvik för husse behövde nya pinnar, han hade visst kastat bort sina gamla. Husse och jag har inte riktigt samma smak när det gäller pinnar, han vill ha tunna och smala som han står och viftar med. Jag tycker att en gammal pinne från skogen, som man har i munnen, är mycket bättre. 



Där borta är domaren
Här ser man plastbanden






















klicka på bilden så ser du mig mitt i sjön.
Här är en bild från förra veckan, då vi var i Blacke, som synes var det trångt på stranden. Det var BARA JAG som badade. det fanns tvåbeningar och fyrbeningar i alla stugor men endast en badare. Det var en härlig helg med långa promenader både med och utan koppel. Vi hittade trattkantareller och alla fick god mat, undertecknad har lyckats förhandla till mig riktig mat. Hjärta, lever och ris kokt i god buljong. Husse och matte  fick Abborre, mandelpotatis och Trattkantarellsås. Rena Nobelmiddagen.