måndag 23 maj 2011

Första brevet hem




Hej, Matte o Husse och Grattis på Bröllopsdagen!
Här i Umeå är det bra även om jag längtar hem. Igår tog jag mig en sväng på egen hand här i området. Det var inte så populärt. Leif mutade mig korv innan han bar hem mig till huset. Nelson tyckte det var lite onödigt, han tycker det räcker med att vara på tomten. Men som du vet så har jag ett större frihetsbehov än en liten villaträdgård!
Matte Margareta planterar i trädgården och jag hjälper till. Ibland blir det lite tokigt. Hon är inte så bra på att tala om vilka grenar som ska vara kvar på buskarna så jag får chansa lite.
I Lördags låste jag ute alla tvåbeningar av misstag. Jag lovar att det inte var meningen.
Som du vet så är jag rätt bra på att öppna dörrar, nu har jag lärt mig stänga dom också. Det är faktiskt jättelätt :-) Det var bara otur att jag stängde altandörren. Den med bara handtag på Insidan.
Efter en stund gjorde Margaretas bror inbrott med hjälp av en stege och släppte ut oss.
Hur är det hemma, har valpen kommit? Jag är jättenyfiken! Längtar efter dig och Mattias. Vi kan väl "Skypa" någon kväll så att jag får se er. Varför finns det ingen luktskype för hundar? Undrar din Vovve i Umeå.

Kram från Ville

2 kommentarer:

Maxfield sa...

Ville är väldigt söt!!

Elin sa...

VILLE! Älskade hundtok! Vad du busar... Tänk att du fick morbror att klättra in genom fönstret på övervåningen. (Undrar om någon annan än du lyckats med det konststycket?)

Dina sekatörkonster är inte alltid uppskattade, men eftersom det faktiskt var matte Margareta som lärde dig hur man gör när du var valp, så förstår jag att du inte förstår att du inte får vara med alltid. Å andra sidan kanske det är rastypiskt? I en av mina welshböcker finns det nämligen bilder på welshar under rubriken "Helping in the garden". Du vill ju bara vara med och hjälpa till du?

Här hemma är det tomt utan dig, och tomt i torpet också. Kohunden på torpet (hon som vallar kor du vet, hon med underbett)har nosat efter dig och till och med lilla katten från bonden spatserade hela vägen med oss och letade efter dig.

Ingen bebis ännu, fast vi väntar varje dag... Säng och vagn och kläder är fixade och väntar också. Och så en del leksaker, det är nog något vi måste diskutera lite du och jag, tror jag. Så här är det: Det finns dina mjukisdjur. Och så finns det mjukisdjur som inte är dina. Det är ju fint att du gärna delar med dig av dina mjukisdjur till andra, men det betyder ändå inte att du får låna deras, förstår du.

Luktskype är tyvärr inte infört ännu. Antagligen beror det på att sådana som husse hittills mest använt ögonen när de hittat på nya saker på jobbet. (Eller hjärnan, och den har inte så stor plats för dofter hos oss tvåbeningar). Eller också beror det på att de där arkitekterna helt enkelt inte förstår vitsen med matos?