Nelson på en snöhög

Januari

Snöig söndag med morgonpromenad i skogen, bara -8 grader, alla tassar i backen. Det är mycket lättare att springa på 4 ben än 3 ! Undrar varför tvåbeningarna inte använder framtassarna? Det har varit en alldeles för stillsam vecka. många, många minusgrader. I Torsdags försökte jag mig på lite inomhus aktiviteter. Jag sjöng tillsammans med Jussi Björling, någon slags kareoki eller vad det kallas. Sen sjöng jag lite för mig själv också. Bara för att.
Det är inte så lätt att aktivera husse inomhus, det finns inte så mycket utrymme för honom att springa på. Jag gör så gott jag kan, gömmer bollen, så att han får leta. hämtar frisbeen, osv.

Vi har också hunnit vara en sväng i Solna sen sist jag bloggade. Det är för dumt att Ville bor 65 mil bort. Det är så svårt att titta förbi på en fika! Ville fick åka till Veterinären, för att kolla att han blivit frisk, efter slagsmålet med den arga hunden. Det hade han! Men långa promenader ska han visst vänta med några veckor till. Det är lika bra det för då hinner hans husse och matte fixa broddar.

 

Har hört rykten om att Lars mår bra i sitt nya hem, det är Helena som skvallrat. Hoppas vi träffas någon gång när jag far söderut. Nu tror jag det är dags för en sovstund, innan jag går ut och hoppar i mina snöhögar.

Det ser varmt ut. men det var kallt.

En tur till stugan blev det i alla fall. Husse, Matte och Jag gjorde en utflykt på Nyårsdagen. Jag skuttade i snön och letade efter olika djur, mest älg. Det dumma med älgar och snö är att dom har det mycket lättare än jag. Långa ben är fusk.  

Hur gick det på nyårsafton? Jag lade mig bredvid Mattias och sen rörde jag mig inte alls. Ville lade sig under en soffa. Det gick också bra. Men vi tycker inte om när det smäller, så det  så!

I går och idag har husse hittat på en ny lek. Han går i trappan och spelar Eufonium. och sen delas det ut julklappar. Fast bara till en i taget. Och dom kallas visst inte julklappar heller utan Presenter. I går var det Elin som fick hela sängen full med Presenter. och  idag var det Mattes tur. Det är rätt trevligt, i morgon undrar jag om det inte är en hund som står på tur. Vem vet? 

Ett riktigt hundår!

Ett år har gått, husse sitter i soffan, Ville ligger på golvet. Räven och haren är i skogen. Elin och Mattias ligger och sover. Fyrverkeriskivan smattrar i bakgrunden och Matte brottas med olika tekniska saker, som skype och golvvärmen i nya badrummet.

Det tog 11 år av fundering och 1 års planering innan badrummet blev byggt. och ändå missade dom ett eget handfat i hundhöjd :-(.
Vilket år det har varit. Inte kunde jag tro att jag skulle bli pappa för ett år sen.


 Och fieldspecialen att det finns så många fieldspaniels :-). Även om det där med utställning är är lite läskigt.

Husse säger att en Field trivs bäst i skogen, det har han visst läst någonstans. Om han frågat mig så hade han fått veta det på en gång. Varje gång vi går ut i skogen så blir jag 100% glad. Och bäst är när jag får spåra något, T ex en älgklöv. Fast det här nya med att Söka personer är inte heller så dumt. Det gör åtminstone tvåbeningarna på gott humör. Matte tycker att det är jättekul att bli borttappad. Helst om hon får ha en sådan där walkitalki (pratmaskin).

Sommaren var kul på många sätt bäst var nog att få en egen gård där jag kan springa fritt. Utan att bilarna stör. Och att bada!! Jag tog sista doppet i Oktober!
Ville har fått ett eget torp med tillhörande gård  och rådjur,(dom får bara tittas på).
Våren var som vanligt kort och intensiv. Det konstiga med den var att snöhögen försvann, och att mattes blommor dök upp i stället. Matte blommor är viktiga, vi hjälps åt hon och jag med att klippa dom och att gräva upp dom. Gräva ner får matte göra själv.
Först av allt kom vintern, då var vi i blacke och gick på tur, det betyder att man åker skidor. inte skrapar trisslotter.

Vad tror jag då ska hända nästa år. Ingen aning och jag bryr mig inte heller, planera och sånt får tvåbeningarna göra.

Gott nytt år till alla!

 p.s vem har gömt vår boll? d.s

Ett Långt år.

Nu är det ett år sen Moa dog. Ett år som alla andra år, men ändå inte. Moa är viktig på ett sätt som upplevs mer och mer eftersom. Hon levde ett helt liv! Ett liv som var både kort och långt. Ett liv som trots att det levdes på sjukhus, ändå har nått över långa avstånd, och gör avtryck långt mer än vi vet om.
Husse säger att han har Moa med sig i tanken. Tvåbeningar tänker så mycket. Antingen långt in i framtiden eller långt bort i historien. Jag gör mitt bästa för att påminna om att det är här och nu som gäller, även om jag också drömmer. Gärna på rygg i husses säng :-)
Elin säger att ibland är till och med ett ögonblick för långt. Och det är faktiskt sant, även för en Fieldspaniel, som lever i nuet.
Hur kort ett ögonblick kan vara blev vi återigen påminda om för en vecka sedan då Viktor (Mattes brorsbarn) blev överkörd av en buss. Förhoppningsvis blir han helt återställd, men det kommer att ta sin tid.

På torsdag kommer storebror Ville hit. Då får han berätta om allt som har hänt sen vi sågs sist.  Om rådjuren i Hökhuvud. Hur det går till att fira jul utan el och vatten. Och om tomten kom. Själv har jag fullt upp med räven som har flyttat in i skogen här ovanför. Och att se upp för Skidåkarna, i Söndags blev jag nästan överkörd av en på Östra Kyrkogatan. Husse försökte filma men det blev inget. Han tryckte väl på någon felaktig knapp.

God jul igen!

Här kommer en bild på undertecknad iförd min nya bilåkartröja. Vilken julklapp från Ö-vik!!!

 Den är härlig att ha på sig i bilen då slipper jag frysa även om det är 24 grader minus.

God Jul till Alla !

 Husse och jag sitter framför granen och funderar, jag har till och med lagt till en julklapp under granen. Fast det där med att ha papper runt klapparna hoppar jag över.

Här i Umeå är det 23 grader kallt så det blir korta promenader. I morse var tvåbeningarna ute i bara pyamasen :-) och en massa andra kläder över. Själv går jag omkring i päls :-))))

Advent är  över och vi läser julberättelsen, den om hundarna, kameler, fåren, åsnor, kor och många andra djur och tvåbeningar. Det är visst en stjärna inblandad också. Boken heter "vägen till betlehem" och är jättespännande.
Är det någon som förstår varför det inte är tillåtet att lyfta på benet mot julgranen?  Jag tycker bara det vore praktiskt.
Nu ska vi snart åka på "Visit", det vill säga åka och dela ut några ljus till släkten.  Sen blir det en Lugn Julafton.  Jag ska få en riktig julklapp, det har jag luktat mig till.
En riktigt god jul önskas alla och speciellt Viktor.

P.s Bussar är farliga! Jag brukar springa åt andra hållet när jag hör dom brumma. D.s

Nu är det måndagkväll

Klotången är upphittad :-( och husse funderar som bäst på hur han ska få mig att överlämna mina värdefulla tassar i hans vård. Jag är mutbar!
Matte har varit och hälsat på Ville i helgen, han verkar ha återhämtat sig från överfallet. Mattias firade visst 40 år, det är många år det.
Under tiden har husse och jag varit på sökträning, det blev lite kort eftersom temperaturen var  -12. Men roligt var det. jag sprang fram och tillbaka och fick korv!
Lars har kommit till sitt nya hem och vi hoppas att få höra av honom och hans familj.
 Nu så ska jag gå ner och skälla lite på något spöke eller så innan jag ska sova.

Matte har träffat en viktig hund!

När matte kom hem från Göteborg, berättade hon för mig om Livia en riktigt viktig hund! Hon pluggar till Vårdhund. Livia får lära sig en massa bra saker, sånt som  behövs för att kunna ta hand om mycket sjuka barn. Barn som bor på Hospice. Hon håller på att lära sig lekar som barn tycker om att leka, och hjälpa till att plocka upp tappade saker. Husse tror att många barn tycker om att krama en sån fin vårdhund, och det är också viktigt. Själv funderar jag på vad det finns för skolor som passar mig. Jag tycker ju om att både nosa och leta saker. Nu i kväll hittade jag t ex en helt övergiven ost.